Snarkningar

Det här med att sova i samma rum som någon annan kan ju ha sina sidor. Jag tänker förstås på problemet med snarkningar. Följande historia fick jag berättad för mig igår. Den är dessutom helt sann men det inte är jag och Uffe som är han och hon i historien.

Hon: Du snarkar. Vänd på dig.
Han: mvflkjh
Hon: DU snarkar.
Han: Ja, vem skulle det annars vara?

Det blev ett gapskratt i sovrummet och historien förtäljer icke om det blev slut på snarkningarna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0